Hoppa till huvudinnehåll

Poststrukturellt undervisningsupplägg

Publicerad:

Förskolorna i Staffanstorp fortsätter sin utvecklingsresa med forskningsprojektet ULF – Utveckling Lärande Forskning. I samarbete med Malmö universitet och de övriga medverkande kommunerna Lund och Vellinge har vi under våren 2022 prövat att undervisa utifrån poststrukturell teori.

Poststrukturell teori

Men vad innebär egentligen den poststrukturella teorin? Jo, det poststrukturella perspektivet utgår från barnens intresse och frågor. Utifrån det barnen är nyfikna på arbetar man tematiskt eller projektinriktat, där olika ämnen sammanflätas med varandra. Vi använder oss av ett så kallat transdisciplinärt förhållningssätt. Målen vi sätter upp för undervisningen är föränderliga och icke-linjära. Olika mål bildas därmed under processens gång. Man ser lärandet som att det växer och breder ut sig i olika riktningar, vilket kallas för rhizomatiskt lärande.

En utgångspunkt för poststrukturell teori är att det inte är människan som står i centrum, utan vad som händer i mötet mellan människan och materialet, s k materiell agens. Tingen ses som aktiva i sig själva, som något som får saker att ske även utan människors inblandning. Material och miljöer ses som agentiska, det vill säga att de är aktiva igångsättare av tankeverksamhet som i sin tur får saker att hända i verksamheten. Olika material kan ha antingen svag eller stark agens för olika personer, beroende på hur vi presenterar, använder och arrangerar materialet.

Den pedagogiska dokumentationen får ta stor plats när vi undervisar utifrån poststrukturell teori. Den används som ett verktyg som skapar förbindelser mellan det som hänt, nuet och det som är på väg att hända. En dokumentation blir pedagogisk först då barnen och kollegorna deltar i reflektion och diskussioner kring det dokumenterade. Förskolläraren har en plan med sin undervisning, men efter reflektionstillfället med barnen kan undervisningen behöva planeras åt ett helt annat håll.

Hur gjorde vi?

Alla förskolor i Staffanstorps kommun har under våren prövat den poststrukturella teorin i sin undervisning, på liknande sätt som vi tidigare prövat det lekresponsiva och variationsteretiska perspektivet på undervisningen. Vissa skillnader har dock funnits.

Alla förskollärare har samplanerat, genomfört och samvärderat sin undervisning utifrån de didaktiska frågorna och utgått från den poststrukturella teoretiska ingången. Samplaneringen har dock varit föränderlig den här gången, eftersom nya mål tillkommit efter hand. Undervisningen har till stor del bedrivits som ämnesövergripande projekt, vilket är ett vanligt förekommande arbetssätt i förskolan. Därmed har den poststrukturella teorin känts bekant för oss förskollärare. De poststrukturella begrepp vi fick med oss redan i forskningsprojektet Fundif (Flerstämmig undervisning i förskolan) har vi nu befäst.

När vi prövar de olika undervisningsteorierna gör vi det i våra pågående projekt, i så stor utsträckning som möjligt. Detta för att ULF-projektet inte ska vara separerat från vår pågående verksamhet, utan ska integreras i arbetet på förskolorna. Här följer ett exempel.

material

En avdelning befann sig mitt i ett rymd-projekt när den poststrukturella teorin skulle prövas. Barnen hade visat intresse för utomjordingar och skapat sina egna utomjordingar i lera. Genom den pedagogiska dokumentationen framkom att barnen ville skapa rymdskepp till sina utomjordingar. Kreativt material som barnen önskat presenterades estiskt tilltalande med materialets agens i åtanke. Projektet fortsatte i ett senare skede med lek och dramatisering, skrivande, tidtagning av rymdskeppens hastighet, könsidentitet kopplat till utomjordingar, osv. Många mål flätades samman (rhizomatiskt lärande) och olika ämnen berördes (transdisciplinärt förhållningssätt).

utomjordingar

Under hösten 2022 kommer Staffanstorps kommun att avsluta ULF-projektet med Malmö universitet då vi tar oss an den pragmatiska undervisningsteorin. Tanken med deltagandet, både i Fundif och ULF, är att förskolorna i Staffanstorp även efter att samarbetet med Malmö universitet är till ända ska praktisera de undervisningsteorier som prövats. Detta för att uppnå en likvärdighet i kommunen, samt för att ge barnen ett breddat utbud av undervisning kopplat till varje barns individuella sätt att lära sig på.

Texten är skriven av Mari Nilsson (förskollärare Ryttarebyns förskola) och Camilla Persson (förskollärare Önsvala förskola).

Kategorier

  • Förskola

Etiketter

  • förskola