Pragmatisk undervisningsteori på Ängslyckans förskola

ULF och Staffanstorp

Staffanstorps kommunala förskolor har under hösten 2022 fortsatt deltagit i forskningsprojektet ULF (Utveckling, Lärande och Forskning). Deltagarna i projektet är Staffanstorps kommun, Lunds kommun, Vellinge kommun samt Malmö universitet. Under hösten har deltagarna utgått ifrån didaktiskt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg.

Didaktiskt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg

Enligt pragmatiskt teoretiskt perspektiv utvecklas kunskap i handling, när barnen är aktiva deltagare.

Värden i fokus. Reflekterat lärande. Pluralistisk undervisningsprincip.

Utifrån detta perspektiv är värden och värderingar fokus i undervisningen. Undervisning kring värderingar kan förekomma till exempel vid måltider, i leken eller i andra vardagliga situationer. Exempelvis: Man får inte slåss, man ska dela med sig i leken, vi sitter ner medan vi äter, det är bra att återvinna.

I perspektivet vill man uppnå ett reflekterat lärande med barnen. Detta innebär att vi reflekterar tillsammans och kritiskt diskuterar erfarenheter och värderingar som vi tar för givna. Exempelvis: Varför får vi inte slåss? Måste man verkligen alltid dela med sig i leken? Varför ska vi sitta ner medan vi äter? Vad händer när vi återvinner? Vad händer ifall vi inte återvinner?

Pragmatiskt teoretiskt perspektiv utgår ifrån tre undervisningsprinciper:

• Faktabaserad undervisningsprincip.
  Lärande av specifika fakta privilegieras.
  Exempelvis: En katt har fyra ben.
• Normerande undervisningsprincip.
  Lärande av värderingar. Undervisningen påverkar aktivt barnens handlingar och attityder. Den privilegierar barns förmåga att handla på ett förutbestämt ”rätt” sätt. Exempelvis: Vi får inte slåss.
• Pluralistisk undervisningsprincip.
  Syftar till att synliggöra alternativ samt att barn utvecklar förmågan att kritiskt värdera olika alternativ. När barnen får möjlighet att komma fram till olika lösningar och kritiskt värdera olika förslag kan de utveckla en kritisk handlingsförmåga. Exempelvis: Vad kan vi göra i stället för att slåss.

Undervisning på Ängen

På Ängslyckans förskola har vi just nu barns delaktighet och inflytande som prioriterat mål. I utbildningen har vi regelbundna barnråd, ett möte mellan barnrepresentanter och personal/ledning där barnens röster, synpunkter och idéer lyfts fram. Under ett barnråd upptäckte vi ett kunskapsgap hos barnen. Vad är en regel? Hur påverkar regler vad vi får göra i leken? Hur kan vi använda regler för att skapa den förskola som vi själva(barnen) vill ha?

Syftet i planeringen av vår undervisning blev därav att synliggöra och utforska detta tillsammans med barnen.

Vi tänkte att det tydligaste sättet var att iscensätta tänkbara, vardagliga situationer som barnen upplever i förskolan. Deltagare i undervisningen var en grupp av fyra till sex barn i åldern 4-5 år och en förskollärare.

I undervisningen iscensatte vi en situation där några barn har byggt ett torn av olika konstruktionsmaterial. Sedan kommer ett annat barn in i leken som vill leka med dessa klossar. Barnet tar klossarna varpå tornet rasar. Efteråt fick barnen reflektera och kritiskt diskutera situationen tillsammans i stöd av förskollärare.

Vi filmade undervisningstillfällena och reflekterade sedan tillsammans kring följande frågor: Vad gör vi? Vad händer? Hur går vi vidare?

Under dessa reflektioner fick vi bland annat syn på att förskolläraren tog en aktiv roll i reflektionen tillsammans med barnen. Detta gjorde att barnen fick mindre talutrymme och att förskolläraren tolkade situationen åt barnen.

Vid nästa undervisningstillfälle valde vi att ta ett steg tillbaka i reflektionen med barnen, ge dem mer utrymme att vara aktiva deltagare.

I undervisningen reflekterade barnen kring vad regler är. Vad de har för regler hemma. De börjar erbjuda egna lösningar på situationen. Exempelvis att ”man ska fråga först”, ”ta lediga klossar”, ”ta från lådan” och ”man kan bygga ett eget torn”.

Under de olika undervisningstillfällena med efterföljande reflektion var det två regler som återkom i den kritiska diskussionen: Fråga först och ta lediga klossar i lådan.

Dessa två regler presenterade barnen i efterföljande barnråd på avdelningen Ängen. De beslutade där att de vill ha dessa två regler när de leker på förskolan.

Vår undervisning resulterade därav i att barnen skapade egna regler för hur de vill ha det i leken, utifrån deltagande i kritisk diskussion och reflektion.

Vi funderar vidare kring hur vi på olika sätt kan skapa möjligheter för barnen att delta i kritisk diskussion och reflektion i fortsatt undervisning. Hur stöttar vi barnen i kritiska diskussioner och reflektioner utan att bli för ledande i rollen som lärare?

Cecilia Thorén & Oscar Tempte

Förskollärare på Ängslyckans Förskola, Hjärup